so far, we're so close...

... to reaching that famous happy ending.
-
Hej,
bra idag eller? Har helgen varit som den ska? - Bra, hoppas jag.
Det har min varit i alla fall. Hade kunnat vara lite mer röj, men det är sånt man får ta en annan gång.
Har träffat en saknad vän - Claes. Det var mysigt och trevligt. Sedan på bussresan hem träffa jag Jonas (greken). Haha. Lille vän :)
-
Jag känner mig sådär läskigt skrivsugen. Precis som om jag har hur mycket som helst på huvudet som bara måste få skrivas ner.

Men ne. Det kommer inte. Jag vet inte. Är bara så.. besviken. Kanske av fel grunder. För, allt handlar ju inte om mig. Såklart. Så jag kanske inte ska döma. Jag menar.. det är ju faktiskt jag som flyttar. Så, det är ju jag som sticker. Men samtidigt, kanske man ska ta vara på tiden som är kvar...? Eller.. jag kanske tänker knasigt. Vem vet.

esch.
baby won't you help me understand?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback