Melina

Fyfan för det här. Varför detta avstånd? Vi har träffats varje helg sen juldagarna. Och nu, en helg utan dig, PLUS en helg till nästa vecka framför mig. Jag vet ju vad som väntar, that's for sure. Alltså, jag orkar inte gråta utan dig längre. Jag saknar dig så det verkligen svider i mitt hjärta och min kropp. Det bränner för jävligt bakom min ögon och tårarna vill inget annat än att rinna. Älskling, kom hit. Eller bara var med mig. Hur, spelar ingen roll. Bara du är där, nära. Fy helvete, varför gör det så här ont? Varför! Jag orkar det verkligen inte. Jag vill bara lägga mig ner på marken och bara vara.

Jag vill inte vara hemma själv på en lördag. Men de jag i så fall skulle kunna vara med är upptagna denna kväll, eller så bor dom inte här. Som vanligt. Därför hatar jag att bo här. Man har så långt ifrån alla. Alla är där. Och jag är här.

Fredrik. Att bara tänka på ditt namn gör så jävla ont just nu. För när jag hör, eller tänker på ditt namn ser jag dig där och vet hur långt det är ifrån oss och vet hur lång tid det är kvar att härda ut. Men jag vill ju inte vänta. Jag vill ju inte vara ifrån dig. Så varför ska man behöva? Helvete.

Jag hatar det här.