Melina

fan vad jag känner mig konstigt nere.
beror nog på att jag vet att det är dags att flytta snart. att jag snart kommer vara ifrån er. er. er. er.

ni vet. ni.
ni.

ni som gör mig så jävla glad.

självklart kommer jag ha mina fina där nere också.
men no offence mening jönköpingsälsklingar,
men dessa människor i uppsala. de är helt fantastiska. dom förstår min humor på ett sätt jag inte trodde var möjligt. de flesta av dom är lika galna som jag. om inte värre. jag ser upp på så många av dom.

lisa exempelvis. du är så underbart galen. så underbart barnslig. på ett underbart bra sätt. ta det inte fel älskade du. du är kanonbra. så jävla bra. så jävla härlig. du är en sån man går till om man vill ha en galen dag, helg eller bara en timme.

malin. hahaha. älskade malin. fan. hon är lik mig på många plan. vi kan ha en sån där sjuk jävla humor som folk bara tittar på och undrar om vi nyss kom ut från ett mentalsjukhus. det är det fina med henne. så jävla knäpp. och så jävla lätt att tycka om.

sanna är jag. jag är sanna. mer eller mindre. vi är äckligt lika. och det är det jag älskar med henne. visst finns det sidor hos mig hon inte alls är lik, och vice versa. men i slutändan är vi lika så man kan tro att vi är syskon.

fredrik är den personen jag vet alltid ställer upp. fnns inte en gång, en plats, en situation jag kan vara i och han inte skulle hjälpa mig.

jag är ingen författare. jag är kass på att visa vad jag tycker. jag vet. men jag försöker.

fredrika är kanonbra hon också. en sån där person som inte skäms över att prata om något. hon är så härligt genuint öppen. fantstisk färgklick i vardagen.

elin är alltid ärlig. och hennes åsikter är inte ofta dumma. visst finns det gånger jag inte håller med alls. men det gör det ju med alla. hon säger vad hon tycker och hon är grym på att råda mig till vad jag ska göra. grym på att prata. och grym på att ge mig den där pushen jag behöver ibland.

jag önskar alla fick chansen att lära känna dessa fantastiska människor. verkligen. för de är så jävla bra. så jävla fina människor och jag är mer än lycklig över att jag lärde känna dem. men dessutom väldigt olycklig över att mitt ena liv finns 40mil ifrån dom.

önskar jag kunde flytta uppsala ner till småland. så jävla bra det vore. då skulle jag vara den lyckligaste tjejen på den här planeten. lätt.

tror ingen kommer någonsin förstå hur bra dessa människor får mig att må.

ändå envisas jag med att flytta. haa. det är skrattretande. jag vet. men jag ska ge det här en chans. ge jönköping en chans. kanske blir det asbra. kanske inte. men det vet jag inte fören jag har försökt. och försöka det ska jag.

blir det inte bra. kommer jag tillbaka. blir det bra. kommer jag tillbaka på annat sätt. hälsar på så ofta jag bara kan. sen när det är sommar kommer ni ner till mig. så ofta som möjligt.

jag kommer sakna er så hjärtat kommer vara on the edge on breaking. det vet jag.

för jag älskar er. mer än det här blogginlägget någonsin kommer kunna berätta.